Sometings wrong..
Jag ljög igår,
angående dansen.
Jag är inte peppad.. inte det minsta..
trodde jag var det, det kändes bättre när jag skrev det..
som att jag skulle bli peppad då..
Jag har aldrig varit så omotiverad och osäker som nu.
Inget känns som det ska vara,
fast det har det inte gjort på länge.
det är lov och ändå så får jag nästan panik över att skolan snart sätter igång igen.
På morgonen när man vaknar och känner panik över att dagen nästan är över..
Då är det något som är fel..
Jag vill bara frysa tiden,
och ordna upp allt.
Sen kan det få fortsätta..
Jag vill leva för stunden,
uppskatta det jag har runt omkring,
för det gör jag inte,
och jag skäms över det.
Egentligen har jag allt,
så va klagar jag över?
jag måste bara inse det själv och börja uppskatta det.
men hur gör man det?
Kommentarer
Postat av: Josefin
det är svårt att hela tiden tänka på att uppskatta allt man har, det går ju inte, det gör inte jag heller även om jag skulle vilja. men det är omöjligt att tänka varje sekund "ta vara på dethär nu, ta vara på dethär". och ibland kan man bli less på att man har allt, att allt går så bra. nästan så det måste hända nåt dåligt, så man sen uppskattar det bra man har. jag har samma problem johanna! vi kan jobba på det tillsammans, och bara hitta på massa roliga saker och ha kul! puss på dig.
Trackback
